Svensk ordbok 2009, webbversion
verb kom kommit, pres. kommer
komm·er1äv. fast sammansättn., seframkomma 1
visa sig
konkret el. (vanligen) abstrakt
komm.nu kom hennes verkliga motiv framkomma framsedan 15302nå fram
till slutsats, beslut e.d.
komm.han har kommit fram till att musik inte är hans grejkomma fram till ngt/SATSsedan 1917Subst.:vbid1-885873framkommande (till 1)